Blog Image

Andamankusten 2007

Om Andamankusten 2007

En kajakexpedition längs med Thailands paradisiska västkust, från Phuket till gränsen till Malaysia. Med på resan är Mattias Olsson och Oskar Ryno.

Vi kommer att hyra havskajaker av Koh Kayaks expeditions vars hemsida ni hittar på: kayakthailand.com

BLT gjorde ett reportage innan jag åkte, se länk:
blt.se

Koh Lipe – slutet är nära

Andamankusten 2007 Posted on Thu, December 06, 2007 07:23:12

Efter lite mer fotograferande gav vi oss iväg mot Koh Adang och Koh Lipe. Jag skymta något vitt stort under vattenytan och försökte begripa vad det var. Det var ca en 100x50cm stort men det kunde inte vara något skräp då det färdades mot vågorna. Den enda jag kom fram till att det kunnat vara är en stor bläckfisk eller nån slag rocka.

Enligt kartan skulle det finnas en Ranger-station med resturang på Koh Adang där vi först tänkt äta. Vi beslöt dock att fortsätta ner mot Koh Lipe då vi ändå var så nära. Vattnet är helt underbart klart här nere och det känns underbart att glida fram längs med stranden. Detta var vårt slutmål på resan och vi hade verkligen sparat det bästa till sist

En rejäl lunch blev det innan vi begav oss runt för att att leta efter lämpligt ställe att sova på. Jag visste att det fanns några billiga bungalower längst ner på den östra stranden. Vi träffade en finländare som bekräftade saken och dessutom berättat att utsikten var bland det bästa på ön. En liten tjej visade oss först till en bungalow med det absolut bästa läget och vi tänkte båda innan vi ens sett den inuti att den tar vi. Tyvärr så var det redan folk som bodde där så vi fick en annan med delvis lite skymd utsikt. Dock tänker vi vänta ut dem som bor där och så fort de flyttar så snor vi den !

Jag visade Oskar runt på ön och tog han till The Pancake Lady. Där kan få ca 100 oilka varianter på pannkaka. Dessutom smakade deras kokosnötsshake ljuvligt och vi slog genast fast att det här kommer bli vårat stamställe.

De näst följande dagarna kommer vi ge oss ut bland öarna häromkring och det blir garanterat en hel snorkling. Jag hoppas att Blacktip-hajarna är lika punktliga i år. Förra året kom de alltid in vid 14.00 till den södra stranden

Blog Image



Koh Khai – Himlen på jorden

Andamankusten 2007 Posted on Thu, December 06, 2007 07:21:28

Enligt GPS:en hade vi ca 18 km till Koh Khai men vinden kommer alltid från öster vid den här tiden så vi hade den i ryggen. Jag hade berättat hur vackert Koh Khai var för Oskar och han hade ju sett de vackra bilderna på planscherna. Jag var ändå lite osäker på om jag kanske hade hausat stället lite för mycket. Väl framme behövde jag verkligen inte oroa mig för det. Det var verkligen ett underbart ställe och bättre tältplats får man nog leta efter. Vattnet var azurblått, stranden var kritvit och vi var de enda människorna där. Jag hade förväntat mig att de skulle komma någon färja förbi men det enda vi såg var en och annan fiskebåt som tuffade förbi. Efter ett tag blev det lite för mycket att gå i solen hela tiden så vi spände upp våra hammockar under ett par träd och lade oss att läsa.

Som lunch åt vi vår medhavda “takeaway” mat från Tarutao men till middag blev det ännu en variant på tonfiskgryta, denna gången med kokosmjölk och ingefära.

Blog Image



En del fin(t) ser man

Andamankusten 2007 Posted on Thu, December 06, 2007 07:19:28

Vi ville komma iväg tidigt från Pak Bara men vår resurang ville inte slå upp portarna förrän efter 9.00 så då var det lågvatten och vi fick släpa ut kajakerna långt innan vi fick tillräckligt med vatten under kölen. Det var ca 16km till Koh Tarutaos norra spets och ett par km ner till deras Naturparksstation. Vi hade rejält med vind och vågor i ryggen. Halvägs ute till havs hojta Oskar till. Han trodde han sett haj igen men denna gången var det två delfiner som dök upp rakt framför min kajak. Jag såg de komma i ytläge en gång till innan de försvann men tyvärr hann jag aldrig knäppa någon bild. Delfiner här omkring är skygga av sig och det med all rätt. Deras största hot är människan då de ofta fastnar i tonfiskgarnen och dör av stress.

Efter ankomsten till Tarutao betalde vi avgiften till parken samt frågade om vi kunde campa längre ner på ön samt på Koh Khai, en liten ö som ligger halvvägs ut till Koh Lipe. Vi mitt besök förra året till Koh Lipe stannade färjan till där för att vi skulle kunna fotografera och det är en underbar plats som pryder många planscher för reklam om Thailands skönhet. Tjänstemannen sa att stationen längre ner på ön var stängd och att man inte fick campa på Koh Khai. En annan anledning till att vi ville stanna där över natten var att vi annars skulle behöva paddla hela sträckan till Koh Lipe på en dag. Vi blev lite modstulna men jag tänkte inte ge mig för lätt utan frågade varför det inte gick. Han sa då till oss att söka rätt på sin chef, en enligt beskrivning kort och tjock man i blå skjorta. Det var inte så svårt att ta fel på den beskrivningen så vi fann honom i resturangen. Jag förklara villka vi var och att vi gjorde en expedition här på Andamankusten. Jag berätta också att vi värnade om naturen och tog med allt skräp och lämnade inget mer än våra fotsteg. Han var väldigt positiv och glad och gav oss genast tillåtelse att tälta på båda platserna.

Det fanns en resturang vid stationen som vi först åt på och sen köpte på oss några extra “takeawaymiddagar”. Längre ner på ön hittade vi en lång obefolkad strand där vi hittade vår tältplats för natten. På stranden fanns en massa saker som vågorna kastat upp. Fiskeredskap, rep och flip-flop-toffler i massor. Vi hittade två tunga klot som såg ut som bowlingklot. Det hade dock börjat bli mörkt så vi satte upp tältet och åt vår medköpta måltid som smakade utmärkt. Vi gjorde en liten eld och i horisonten såg vi ett prärlband av kraftigt upplysta fiskebåtar. Lamporna är till för att locka till sig skaldjur som de fångar.

Vi somnade rätt tidigt och vaknade lika tidigt i soluppgången. Eter en frukost på nudlar och kokoskex tyckte jag att det var dags att använda “bowlingkloten”. Jag skapade en ny sorts sport som jag genast döpte till beach-bowling-curling vilken jag stenhårt kommer lobba för att få som OS-gren.

Vi körde 10 serier och inför sista omgången var det helt lika och olidligt spännande. Då fick jag in en 2-poängare och satte stor press på Oskar. Han samlade dock ihop sig och kontra med en likadan. Det fick därför bli två nya skiljeomgångar. I sista satte jag återigen en 2-poängare och trodde mig därför vara säker på seger. På något ofattbart sätt fick då Oskar in matchens enda 3-poängare och avgick med segren.

Blog Image